fredag 11 juli 2008

I've never learned enough

jag somnade tillslut iallafall, jag tog igen all sömn som jag missat inatt idag på dagen istället..Men jag blev inge piggare för det. Idag har jag inte gjort ett skit var helt slut, är fortfarande helt slut. Jag har vart och tränat, men det var en helt annan tjej som klev in på nautilus idag. En tjej som var helt ofokuserad, och gav alla människor hon mötte en tom blick. Jag kände mig inte alls närvarande, inte alls som om jag var en del av denna planet.. Har någon annan någonsin kännt det? jag bara undrar. Men däremot fyller en väldigt god vän till mig år idag(torsdag), Amanda heter hon! Stort grattis till dig!<3> Vi ska fira henne och Henny på lördag, först blir det tjejmys och sådär, sen udden.. Kom dit om ni vill!

Jag läste en väns blogg idag om hur skönt det är när folk ser en, när folk ser att man är ledsen och när man sedan får en att prata om det. Men tänk om man lärt sig dölja det? ingen någonsin ser att man är ledsen.. Förutom ens mamma då och förutom när man bara inte orkar dölja det nå mer.. Är det en bra eller dålig sak? Är det jag som är bra på att dölja eller är det bara människorna runt omkring som inte känner en eller ser en? tänkte bara på det när jag läste det.



Caroline.



Inga kommentarer: